memories turn my heart upside down, trying to get away but I can not stand it

allt är så förvirrande, vet varken in eller ut... Känner bara för att skriva av mig! Jag vet ingenting, behöver dem äkta vännerna.. dem som alltid fanns där! Jag fattar inte vad som har hänt, så att jag har tappat det värdefullaste jag har, vet inte vad jag ska ta mig till..  Vännerna har alltid fått mig upp och lee, men just nu känns det som jag har tappat dem..
Jag vill kunna lee som aldrig förr, jag vill kunna skratta tills jag får magvärk, kunna ligga ner och skratta, tills jag inte kan andas föritllfället..


Aja ska kila iväg nu, fick bara lov!
Skriver snart

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0